Projekt vinterhämpling - att sätta en
“gränsfallsfågel” på kartan.
Vinterhämplingen lär ha fått sitt namn av att den är en hämpling som dyker upp
om vintern (enl. Våra Svenska fåglar i Färg). Dock finns en misstanke om att
namnet, som kom i bruk efter Rudbeck d.y:s lapplandsresa 1695, under en lång tid
egentligen kom att avse gråsiskan (Svenska fåglars namn, Tommy Tyrberg). Hur
som helst är den avsevärt mer dokumenterad som flyttfågel än som häckfågel.
Svensk fågelatlas redovisar endast 10 förekomstrutor varav två, en i Härjedalen
och en i Kullaberg, indikerar häckning. Vår ras, nominatrasen f. flavirostris, är
under sommarhalvåret västligt orienterad till kustnära områden i Norge och där i
huvudsak från Kristiansand på “Sörlannet” upp till Trondheim. Mer sporadiskt
påträffas den dels inåt fjällkedjan, in på Svenskt territorium och dels vidare norrut
- kanske runt Kolahalvön. Ett mindre antal finns i Finland och Ryssland. I sin
helhet skattas antalet till 100 000 - 500 000 par (Svensk fågelatlas).
Vi (Ulf & Lars) har under ett flertal år varit involverade i olika projekt i norra
Sverige och Ulf har under senare år haft nöjet att såväl göra bofynd som att
ringmärka både ad och juv i närheten av Abisko (bl.a 17 av 28 juv ur en
population om ca 10 par). Dessa omständigheter har gjort att vi bestämt oss för att
initiera ett projekt som kan bidra med att mer detaljerat sätta flavirostris på den
svenska kartan och utmynna i en för tydligad artmonografi.
Vår förhoppning är, att till att börja med, kunna inventera den svenska
häckfågelspopulationens kärnområden, utröna dess häckningsbiologi, dess vägar
in i och ut ur riket och hur den rör sig i vinterkvarteren. Det innebär en serie
riktade märkinsatser och inventeringar längs vår fjällkedja. I nästa steg hoppas vi
ha knutit några internationella kontakter (div. projekt pågår f.n.) med vilkas hjälp
vi bl.a. via DNA-analys, kartlägger släktskapen mellan eventuella grupperingar
inom Skandinavien, mellan den Skandinaviska och den Brittiska populationen och,
på sikt, en undersökning av graden av släktskap mellan de östliga och västliga
populationerna.
För att gå i land med detta framgent omfattande projekt ser vi framför oss:
* En redaktion bestående av 3 - 5 initierade personer som, kanske två gånger om
året, sammanställer vad som tilldragit sig. Sammanställningarna publiceras
löpande i olika tidskrifter - allt efter respektive text´s vetenskapliga valör.
Redaktionen bör ha ett antal lokala kontaktpersoner för arbetsavlastning.
* Rapportering via Fagel2 med definition av märkinsats och därtill associerade
dokument (t.ex. märkomständigheter i klartext).
Sannolikt blir det en del “spin-off” projekt kring kartläggande av artens förekomst.
Vi ser redan några: “ADB-bearbetning av tidigare publicerat material.”, “Hur
förhåller sig ordinär nätfångst till nätfångst med lockfågel / bandspelare?"
(Sammaledes med burfångst, ryssja, etc.) ....
Det kommer naturligtvis att gå åt pengar och vi har inför projektets igångsättande
sökt medel ur Alvins fond. Beroende på projektets utveckling över en tioårsperiod
föreställer vi oss att enskilda deltagare söker medel inom ramen för projektet och
att vissa funktioner hamnar inom våra universitets institutioner, en del
fågelstationer och RC.
Välkomna till projektet!
Ulf Molau / 309
Lars Paterson / 400
Knapparna här intill leder till olika delar av projektet.